Backstuga

Det gamla huset är enligt uppgift byggt 1856 och är en enkelstuga med tillbyggd bod, boden är till skillnad från bostadsdelen är byggd som en lite luftig bod. Det var inte så ovanligt i vissa delar av Sverige. Huset ser litet ut men är faktiskt ännu mindre, då nästan hälften är en bod. Det finns en liten förstuga, en liten kammare (numera faktiskt mest ett förråd/garderob) och en storstuga, som utgör största delen. Sedan har olika tillbyggnader gjorts både framåt och bakåt på huset över tid. 

Den ligger på en backe och var inte ett torp utan en stuga på ofri grund en bit framåt, tills den blir friköpt. Den var troligen en backstuga. Det finns en viss förvirring kring ordet backstuga, att det måste vara en byggnad som är nerbygd i marken som en jordkällare eller jordkula, sådan förekom också då de fattigaste inte hade medel för att bygga ordentliga hus, men ordet backstuga innebär egentligen att det är ett enkelt hus som står på någon annans mark eller kanske samfälld mark. De behövde inte alls ligga på en backe. Gemensamt för många backstugor var att de låg på dålig mark för att odla och det kunde vara just backar eller liknande mark som kunde undvaras av bönderna då de inte var produktiva. Torpen låg vanligtvis på något bättre platser. Till torpen hörde också lite åkermark som torparfamiljen kunde bruka, medan backstugorna bara hade mindre odlingsmark, kanske något mindre kålland och potatisland. Backstugusittarna eller boende i backstugan kunde vara äldre personer, fattiga, inhysta pigor och drängar eller yrkesmän såsom skomakare, smeder eller arbetare av annat slag.

Förenklad teckning på hur enkelstugan kan ha sett ut på 1800-talets mitt när den byggdes. En förstuga, en kammare och en större stuga.  Genom många tillbyggnader framåt och bakåt så har byggnadens karaktär ändrats, liksom innerdörrarna, som är väggar nu och en ny plas för ytterdörren finns på en av utbygnaderna. Troligen var det då en timmerstuga utan brädfodring och kanske utan boden vid sidan som finns nu. Eventuellt fanns boddelen från början. Åsarna i taket löper i alla fall nu över både stugan och boden.

Typ av tak från början vet jag inte, så det kan ha varit brädor, spån eller torv. Ett uthus bredvid huset ser ut att ha torvtak på fotografier från början av 1900-talet, men den kan tillkommit senare. Senast under första delen av 1900-talet hade boddelen byggts till om den inte var där tidigare och huset hade fått brädfordring och ett tegeltak har lagts på. Från senare delen av 1800-talet hade sågverk och tegelbruk gjort det möjligt för ”vanligt folk” att ha råd med det.

Olgas morfar Anders Engström (f. 1819) var kanske den förste, tillsammans med sin fru och barn, att bo i huset. På 1850-talet anges han i kyrkoböckerna som omväxlande backstugusittare, torpare eller färjekarl. Han skulle sköta färjan över sundet. Att stugan ligger precis vid stranden blir då lämpligt. Det fanns en färja fram tills en bro byggdes på 1930-talet. På slutet var det en ganska stor linfärja för fordon. På 1850-talet när Anders skötte den var det säkert en mindre farkost, men som kanske också kunde frakta vagnar.

Just denna enkelstuga ligger också på en backe, delvis på berg i dagen och också på ofri grund och ganska långt från gårdarna som ägde marken, så begreppet backstuga passar på många sätt här.